Det började på en jazzklubb på Sveavägen

Allt började 1933, då Svenska Filmsamfundet bildades. Arvet från stumfilmstiden skulle räddas, och den svenska filmen måste bli bättre.

Man ordnade debatter och seminarier, delade ut stipendier och priser, och la grunden till det som i dag är Filmarkivet: ett bibliotek och ett arkiv för manus, stillbilder, pressklipp och filmkopior. 1940 bytte samfundet namn till Filmhistoriska samlingarna.

1963 bildades Svenska Filminstitutet, resultatet av Harry Scheins idé att biografägarna skulle slippa nöjesskatten mot att 10 procent av biljettintäkterna gick till produktionen av svensk film (filmavtalet).

Filmhistoriska samlingarna donerades till Filminstitutet. I september 1964 började Filminstitutet Filmklubb, som i dag är Cinemateket, visa film i Z-salen i ABF-huset på Sveavägen, ovanpå jazzklubben Gyllene Cirkeln. Man hade också visningar på Moderna Museet.

Filmhuset invigdes 1970. För att bevara samlingarna, byggde man under huset ett av de första klimatkontrollerade kylrummen för förvaring av film.

”Filminstitutets filmklubb är en ideell förening, vars syfte är att fördjupa medlemmarnas insikter om filmens möjligheter såsom konstnärligt uttrycksmedel …”

Så inleds den första paragrafen i stadgarna för den förening som i dag är Cinemateket. Till öppningsprogrammet i september 1964 hade fem svenska regissörer fått välja tre filmer var.

I presentationen skriver Filmarkivets dåvarande chef Nils-Hugo Geber:

”I sin helhet fixerar programmet de divergerande riktlinjer efter vilka filmklubben kommer att bedriva sin visningsverksamhet i framtiden. Som ett första exempel på samarbete mellan filmklubben och filmens konstnärer är öppningsprogrammet löftesrikt. Var och en som känner behov av att följa den vita dukens öga mot världen och se dess visioner är välkomna till Filminstitutets filmklubb.”

Den allra första filmen som visades på Filmklubben var Charlie Chaplins Cirkus, tisdag 15 september 1964. Bland övriga filmer fanns bl.a. C i uppförande av Jean Vigo, Erotikon av Mauritz Stiller och Blodets tron av Akira Kurosawa.

I Göteborg startade Cinemateket hösten 1967. En gång i veckan visades det film i en av hörsalarna på Stadsbiblioteket och först ut, 20 september, var Norrtullsligan av Göteborgsregissören Per Lindberg. Första programmet fokuserade bl.a. på italiensk neorealism, Disney, bulgarisk film och politik.

Det dröjde ända till 1988 innan Malmö fick ta del av Cinemateket. 31 oktober visades Elia Kazans Linje Lusta på Spegeln och där har Cinemateket huserat sedan dess. Samma höst visades en rad andra Marlon Brando-filmer, men även Jean Renoir, Michelangelo Antonioni och Victor Sjöström.

Cinemateket har gästats av en rad storheter genom åren. För att nämna några:

Pier Paolo Pasolini
Marguerite Duras
Michelangelo Antonioni
Jacques Tati
Claire Denis
Roman Polanski
Tim Burton
Josef von Sternberg
Elia Kazan
Sam Peckinpah
Eugène Ionesco
Lindsay Anderson
Bernardo Bertolucci
Todd Haynes
Catherine Deneuve
Andrej Tarkovskij
Rosa von Praunheim
Ettore Scola
Margarethe von Trotta
Terry Gilliam
John Sayles
Atom Egoyan
Aki Kaurismäki
David Cronenberg
Jane Fonda
David Fincher