Mediepedagogikens framväxt i Orsa
Under åren 93-95 fick Orsa bidrag från Svenska Film Institutet för skolbioverksamhet, projektet kallades Skratt och Gråt på Röda Kvarn. Efter projektets slut har skolbiovisningar funnits i kommunen som en naturlig del av verksamheten. Detta finns också inskrivet i kommunens skolplan:
”Varje barn från tre års ålder får uppleva minst en film och en konsert- eller teaterföreställning varje år”
Nästa steg blev ett projekt kallat ”Datorn som pedagogiskt verktyg”. All pedagogisk personal i Orsa kommun fick en baskurs i datorn användning och hur man skulle arbeta med datorn i ett pedagogiskt syfte.
Under läsåret 2004 – 2005 gjordes en förstudie för att undersöka ny teknisk utrustning på skolorna i Orsa samtidigt gjordes en undersökning av den pedagogiska utvecklingen. Utifrån denna beslutade Barn och Utbildningsnämnden om ett projekt: Skoldatanätverket som innehöll både en teknisk och en pedagogisk utveckling i kommunens skolor. Ett nytt nätverk byggs upp för att underlätta hantering av teknisk support.
Det har under tre terminer utbildats handledare i IT/Media. Dessa 25 pedagoger och skolledare, har fått en 5 dagars fortbildning. Denna fortbildning innehöll både praktiskt handhavande, (stillbild, ljud, rörlig bild, multimedia/Internet) och teoretiska diskussioner som har lett till att en IT/Media strategi har arbetats fram. Där står vad Orsas elever ska ha med sig för kompetenser när de slutar Orsa kommuns grundskola.
Forskarcirkel kring mediepedagogik
Orsa kommun har i många år satsat på skolbio och mediepedagogik genom både materiella och personella resurser. Det har aldrig gjorts någon utvärdering av vad arbetet med skolbio och medier inneburit för Orsa kommuns elever och lärare.
Som ett försök till en utvärdering av verksamheten startades en forskarcirkel med medel från Svenska Film Institutet.
Forskningscirkeln har bestått av fem pedagoger samt en mediepedagog och en handledare från Högskolan Dalarna. Deltagarna har genomfört mediearbeten i sina klasser samt deltagit i sju möten med gruppreflektioner.
Den utvärdering som vi genomfört har varit med ett utvecklingsperspektiv inte en resultatinriktad utvärdering. Det som Forskarcirkeln i mediepedagogik har gett är att de fem lärare som varit med har fått en medvetenhet om hur bilder, medier påverkar vår utveckling av identitet och i och med det en större medvetenhet om vikten av att ta in den medievärld eleverna lever i.
Att möta elevernas värld och ta den på allvar torde kunna påverka innehållet i undervisningen så att elevernas motivation och prestation ökar.