Filmarkivet är ett kulturhistoriskt arkiv för svenska folkets filmer.
Filmerna kommer från föreningar, företag, kommuner, arkiv, museer och privatpersoner.
Det är dokumenterande, icke fiktiva filmer som inte producerats med avseende på biografvisning.
Dessa filmer speglar det svenska 1900-talet och är en viktig del av vårt kulturarv, som angeläget källmaterial för forskning.
Arbetet på Filmarkivet sker i dialog med forskarsamhället, Kungl. biblioteket Audiovisuella medier (före detta Statens ljud- och bildarkiv, SLBA) och Kulturrådet.
Chef för Filmarkivet i Grängesberg är Tommie Hildman.
Collage: Conny Franzén, Foton: Olle Johnsson
Filmarkivet i Grängesberg är en viktig och levande källa till kunskap om svenska folkets liv under 1900-talet. Detta nationella filmarkiv består till stor del av svenska folkets egna minnen och berättelser.
Filmarkivet tar emot och bevarar dokumenterande filmer på smalfilmsformaten 16 mm, 9,5 och 8 mm, filmer som speglar 1900-talets historia, främst tiden 1930-1980. Det kan vara filmer som skildrar högtider, platser, miljöer, livet till vardags och fest men också filmer om företag, hur arbetet organiserades och utfördes, eller filmer som skildrar händelser, bebyggelse och natur.
Merparten av filmerna finns idag hos muséer, föreningar, kommuner, företag och privatpersoner.
Om ingen tar hand om denna skatt riskerar den att går förlorad.
För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv etablerades i Grängesberg 2003.
Filmerna bevaras i klimatkontrollerande utrymmen, som garanterar deras hållbarhet.
Sedan den 1 juli 2005 gäller följande prioritets ordning för insamling av film: Insamling avser i första hand filmer från föreningar, hembygdsföreningar, företag, muséer, arkiv samt instruktions- och undervisningsfilm.