Originaltitel | Bokhandlaren som slutade bada |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1969-04-07 |
Allan Edwall
Jacob Bokhandlare
Margaretha Krook
Amélie Arbel
Ingvar Kjellson
Elim Svensson "Krusenstolpe", Amélies bror
Jarl Kulle
korpral Krakow, takläggare
Fritiof Billquist
snickare Grelin
Nils Eklund
skräddare Stickselius/posivitspelaren
I det lilla samhället Grimsby är en bokhandlare verksam und- er 1900-talets första årtionde. Han kallas Jacob Bokhandlare och är en fridens man. Hans huvudsakliga umgänge består av...
Jarl Kulle fick mycket beröm för sin trohet mot den litterä- ra förlagan vid filmdebuten. Flera kritiker ansåg dock att han låtit binda sig för hårt vid Fritiof Nilsson Piratens roman...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionschef | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta |
|
Inspelningsledare | |
Produktionsassistent | |
Stillbildsfoto |
|
Fotoassistent | |
Elektriker | |
Passare | |
Musikarrangör | |
Scenografiassistent | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Maskör | |
Klädassistent | |
B-ljud | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning |
Allan Edwall | Jacob Bokhandlare | ||
Margaretha Krook | Amélie Arbel | ||
Ingvar Kjellson | Elim Svensson "Krusenstolpe", Amélies bror | ||
Jarl Kulle | korpral Krakow, takläggare | ||
Fritiof Billquist | snickare Grelin | ||
Nils Eklund | skräddare Stickselius/posivitspelaren | ||
Gunnar "Knas" Lindkvist | biertapparen | ||
Olof Bergström | stationsskrivare Trolle | ||
Eva Persson | Elvira, piga hos bokhandlaren | ||
Ellika Mann | Hilda Krakow, Krakows fru | ||
Ulla Sjöblom | Borodinskan | ||
Ulf Tistam | teologie studeranden | ||
Göthe Grefbo | komministern | ||
Chris Wahlström | Sabina | ||
Hans Strååt | kyrkoherden | ||
Inger Öjebro | möllarens rödhåriga piga | ||
Göran Stangertz | Rickard, Elviras pojkvän | ||
Rune Stylander | muraren | ||
- | Ej krediterade: | ||
Georg Skarstedt | dödgrävaren | ||
Curt Ericson | målaren | ||
Inga-Lill Åhström | kokerskan | ||
Stig Johanson | pumparen | ||
Gerhard Carlsson | banvakten | ||
Nils Nilsson | stationskarl | ||
Per-Olow Andersson | stationskarl | ||
Hildur Brandt | ett fruntimmer i ett fönster | ||
Helena Brodin | porträttet av Jacobs moder | ||
- | Bortklippta i den slutliga filmen: | ||
Sigge Fürst | ryttmästaren (bortklippt) | ||
Rune Ericson | bagaren (bortklippt) | ||
Maj Nilsson | bagarens dotter (bortklippt) | ||
Olle Eksell | klockaren (bortklippt) | ||
Erik Bergman | mejeristen (bortklippt) | ||
Åke Lindström | tunnbindaren (bortklippt) | ||
Margita Nyström | tunnbindarens dotter (bortklippt) | ||
Åke Wästersjö | läkaren (bortklippt) | ||
Fylgia Zadig | servitris (bortklippt) | ||
Signe Olofsson | fru Grelin (bortklippt) |
Produktionsbolag | Sandrew Film & Teater AB | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film & Teater AB | 1969 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Sandrew Metronome Distribution Sverige AB | 2008 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB | ||
Maskör | Firma Carl M. Lundh AB |
I det lilla samhället Grimsby är en bokhandlare verksam und- er 1900-talets första årtionde. Han kallas Jacob Bokhandlare och är en fridens man. Hans huvudsakliga umgänge består av vännerna i söndagsbadarklubben: Korpral Krakow, snickare Grelin, skräddare Stickselius och "Biertapparen". Den senare svarar för ölet medan Jacob vidgar gruppens kuns- kaper om naturen genom högläsning bl a ur Victor Hugos "Havets arbetare".
Krakow är fruntimmerskarlen som jagar pigor i hemmet och dr- ömmer om sin tid med den sköna Sabina i huvudstaden. För Ja- cob är kvinnor däremot ett okänt kapitel. Han vördar minnet av sin mor som han förlorade vid späd ålder.
Krakow lockar Jacob med sig till Stockholm för att möta Sab- ina men blir utkastad på gatan i bara skjortan på den gamla adressen. Det blir Jacob som i stället träffar henne, åldrad och uppsvälld av fattigdom och sprit. Men han låter aldrig Krakow få veta om mötet.
Elim Svensson, en av Grimsbys udda existenser och fysiskt handikappad, får en dag ett brev från sin syster i Antwerpen. Hon har sålt sitt företag och önskar återvända till hemsock- nen och föräldrahemmet sedan hon blivit änka. Systern - Amé- lie Arbel - anländer en vecka senare med tåget och visar sig vara en elegant och förföriskt yppig kvinna med sinne för affärer. Sin bror Elim sätter hon på undantag genom att hota med arvskifte och efterkrav på hyran. Därefter låter hon re- parera det illa medfarna hemmet med hjälp av ortens hantver- kare. Krakow lägger spåntaket.
I den nya miljön med draperier, mjuka mattor och skulpterat trä intar, förutom den jättelika sängen, byffén en central plats. Den rymmer såväl goda och stärkande drycker som ett hemlighetsfullt men öppningsbart hjärta i mitten. Öppnar man detta kan man få se vigselaktens högtidlighet snabbt fö- rbytas i köttets fröjder.
Jacob faller snart för Amélies professionella charm och de två blir ett par. Vännerna hyllar honom för hans framgång, den äktenskapliga lyckans sol tycks lysa över honom. Makarna ställer till med ett gästabud till vilket bl a badvännerna och stationsskrivare Trolle inbjuds. Elim bringar nu sin sy- ster han funnit två inramade fotografier från Antwerpentiden som han låtit sätta upp på väggen till festen. Det är ingen svå- righet för Trolle att på det ena fotot identifiera såväl den imponerande byffén som värdinnan själv. Av bilderna tillsam- mans framgår utan ringaste tvekan att Amélie arbetat på ett s k dåligt ställe och idkat handel med sin kropp.
Även Jacob tvingas inse sanningen men försöker i det längsta vara god mot henne. Ett långt martyrium följer. Amélie fal- ler in i sina gamla manér, super ned sig och låter hela bit- terheten över den sociala katastrofen gå ut över Jacob som så småningom också han blir en desperat människa. Han slutar att bada med vännerna och murar igen dörren till hustruns utrymmen. Oväsendet från hennes kvarter överröstar han med sin kornett.
Slutligen dör Amélie i omtöcknat tillstånd. Till kyrkoherdens förtrytelse och vännernas plåga låter Jacob skriva på grav- stenen: "Måtte jorden vila lätt under henne".
En dag ligger Jacob själv på sitt yttersta. Klockaren kommer till honom och vill att han skall förlåta Amélie och inte hata henne längre. Jacob berättar då att hustrun vid ett ti- llfälle slagit honom i huvudet så att han tumlat mot front- plattan på den glödheta kaminen och fått ordet "Potiphar" inbränt i skinkan. För att inte bli en folknarr slutade han att bada. Klockaren menar att ingen skulle ha kunnat läsa det eftersom texten var spegelvänd. Jacob inser sitt misstag och försonar sig i tankarna med Amélie.
Censurnummer | 107876 |
---|---|
Datum | 1969-03-24 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2755 meter |
Kommentar | Aktindelning: 475-505-555-525-545-150 = 2755 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2755 meter |
Längd i minuter | 100 min |
Akter | 6 rullar |
Jarl Kulle fick mycket beröm för sin trohet mot den litterä- ra förlagan vid filmdebuten. Flera kritiker ansåg dock att han låtit binda sig för hårt vid Fritiof Nilsson Piratens roman och därigenom "artistiskt gjort på stället marsch". De tyckte sig också märka en svårighet att behärska och balans- era de enskilda episoderna som trängdes ihop inom en alltför snäv ram. Men skådespelarna fick starka lovord.
Jurgen Schildt i AB skrev: "Där är Allan Edwall som bokhand- laren; ett utsökt profilstudium av oskulden som förskansat sig med sina kvinnokomplex. Där är Kulle själv som korpralen Krakow, detta festliga mellanting av bondfångare och Strix-figur. Där är Ingvar Kjellson som den fantastiske Elim Svens- son, alias Krusenstolpe, demonen och skithögen som hårdnackat betraktar tvålen som ett indoktrineringsmedel för överklass- en. Och där är Margaretha Krook som den förkrossande jordis- ka Amélie Arbel; en roll av det slaget som söderut för tio år sen brukade anförtros åt Anna Magnani men som i dag kräver en alldeles annan intelligens, en alldeles annan dramatisk list - t ex Margaretha Krooks - för att gripa och fungera. Har denna skådespelerska presterat någonting bättre? Det är likgiltigt. Det räcker att konstatera att hon i det här sam- manhanget är oersättlig."
Kritikern konstaterade att Kulles tekniska handlag inte hela tiden låg i nivå med hans litterära passion för Fritiof Nil- sson Piraten och att filmen ibland gick vilse i sitt pikare- ska myller men det var inga väsentliga anmärkningar: "Vikti- gare än så är att filmen är full av lysande iakttagelser och att den i sina huvuddrag oftast lyckats fånga och förvalta Piratens märkliga värld: dess landskap, dess öden, dess män- skliga fabler mitt emellan farsen och tragedin."
Lasse Bergström (Expr) ansåg "Bokhandlaren som slutade bada" närmast vara en "litterär" film och jämförde den med TV:s seriefilmatiseringar av "Hemsöborna" och "Markurells i Wad- köping". Kulle hade i sin regidebut nalkats Piratens roman "med kärlek och respekt" men inte gjort några nyvinningar: "Piratens människor rör sig framför oss och lever i sitt ve- mod och det är rörande, groteskt och någon gång frånstötan- de. (-) Men det som skiljer Kulles film från Piratens roman är det som fattas, inte det som kommit till. Man umgås med en förkortning, inte en förlängning, och det känns inte helt meningsfullt."
Mauritz Edström i DN och Jonas Sima i Chaplin menade att Ja- rl Kulle inte ställt sig tillräckligt fri i förhållande till den litterära förlagan. "Den ängsligt auktoritetsbundna fil- matiseringen, den bokstavstroende adaptionen, hör nog till det mest vanskliga för en regissör att satsa sina krafter på", skrev Sima och Mauritz Edström ville trots beröm sätta fingret på samma kritiska punkt:
"Jarl Kulles film (-) dukar fram ett teaterupptåg i det fr- ia, ett sommardoftande svenskt skillingtryck i mustiga past- ellfärger. En skröna bortom nuet och politiken, som i sina bästa ögonblick kommer väldigt nära en burlesk poesi i budo- arguldram och sekelskiftesgrönt. Allt detta är gjort con am- ore, för det är väldigt troget mot Piratens skånska tragiko- medi (-). Nästan skjuter emellertid ingen hare, och utöver den välgjorda och bitvis underhållande bokfilmatiseringen når knappast Kulles debut som regissör. (-) Filmens kritiska punkt i mina ögon är helt enkelt Kulles bokstavstrohet mot Piraten. Den sträcker sig inte bara till figurerna, replike- rna och handlingen i hela dess avrundning utan ända till den omsorgsfulla dekoren (-). Det fattas ingenting i frodigheten och förälskelsen i detta som Rune Ericsons färgfoto målar fint (-). Men skall sanningen fram, så kommer mig filmen in- te riktigt vid. Den gnäggande uppsluppenheten blir hängande i luften i åtskilliga episoder. (-) Pieteten begränsar film- en till det yttre, man får just skillingtrycket men inte den jordiska verkligheten (-). Det saknas en poesi som ger film- en dess eget nu. Den frihet Kulle inte tar sig i manuskriptet lyckas han också bara sällan förverkliga som regissör."
Hanserik Hjertén (SvD) hade klart för sig att Kulle haft ett alltför stort filmmaterial att sammanfoga och skrev under rubriken "Förälskad Kulle i klippnöd". Ingen dålig film, ty- ckte kritikern, men undrade om regissören i sin kärlek till till förlagan uppfattat att Piratens världsbild var "i svår- aste laget för en debutant": "Den bistert spelande utblicken över Grimsby som är tillvaron har Kulle inte lyckats förmed- la. Han har haft att välja för en tvåtimmarsfilm och uppen- barligen hamnat i klippnöd. "Bokhandlaren" har blivit en ut- skuren sorglustighet som inte lämnar större intryck. (-) Ku- lle får inte balans och fyllighet i filmen, och bildföljden blir stötig när allt skall berättas färdigt. Men man bör gl- ädja sig åt det som är bra. När svensk film tar fram stärk- kragar och snusdosor brukar det bli teaterbönder och lågkom- ik. Så icke här. Kulles personinstruktion är förbluffande säker. (-) Nog bör Jarl Kulle fortsätta att göra film."
Romanen "Bokhandlaren som slutade bada", utkom 1937 och var en av skåningen Jarl Kulles favoritböcker. Visst samråd ske- dde med Fritiof Nilsson Piraten (1895-1972) i samband med inspelningen men i övrigt torde denne ej haft något direkt inflytande på filmversionen.
Inspelningen ägde rum på att par platser i Skåne som ansågs överensstämma med romanens miljö. Exteriörscener togs bl a i Vejbyslätt, ett insomnande stationssamhälle på Bjärehalvön mellan Ängelholm och Båstad. Badscener togs vid Kägleån inte långt från Kulles födelseort Rebbelberga.
Förlagan till Piratens Grimsby var egentligen orten Vollsjö men den var otjänlig som filmmiljö. Bokhandlarens hus måste byggas upp då inget tidstypiskt sådant påträffades.
Jarl Kulle redogjorde i SvD (5.4.1969) själv för de svårig- heter han haft vid klippningen. Den version han ansåg "fär- digklippt" måste kortas med ytterligare 70 minuter av till- sammans 2 timmar 50 minuter. En så kraftig nedskärning var uppenbarligen menlig för filmens kvalitet. En av de nära ti- otal roller som klipptes bort var Ryttmästaren, spelad av Sigge Fürst.
Svenska Filminstitutets jury gav 0,75 poäng (9:11), vilket innebar ett kvalitetsbidrag på 132.324:-.
Filmen hade samtidig premiär utanför Stockholm i Göteboro (Cinema), Halmstad (Palladium), Helsingborg (Capitol), Karlskrona (Imperial), Ystad (Saga) och Ängelholm (Scala).
Distribuerad i England 1972 under titeln "The Bookseller Who Gave Up Bathing".
1968-06-04 | 1968-08-13 | |||||
Sverige | 1968-03-23 | 1968-03-26 | ||||
Filmstaden (ateljé 4) | Råsunda | |||||
Kungsträdgården | Stockholm | |||||
Strandvägen | Stockholm | |||||
Vejbyslätt | Ängelholms kommun | |||||
Kägleån vid Rebbelberga | Ängelholms kommun |
Sverigepremiär | 1969-04-07 | Cinema | Göteborg | Sverige | 100 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1969-04-07 | Palladium | Halmstad | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Capitol | Helsingborg | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Imperial | Karlskrona | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Alcazar | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Royal | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Saga | Ystad | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Scala | Ängelholm | Sverige | 100 min | ||
Urpremiär | 1969-04-07 | Cinema | Göteborg | Sverige | 100 min | |
1969-04-07 | Palladium | Halmstad | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Capitol | Helsingborg | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Imperial | Karlskrona | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Alcazar | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Royal | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Saga | Ystad | Sverige | 100 min | ||
1969-04-07 | Scala | Ängelholm | Sverige | 100 min | ||
Cinemateksvisning | 1987-10-01 | Sverige | ||||
1987-10-04 | Sverige | |||||
TV-visning | 1990-09-16 | TV3 | Sverige | 97 min | ||
1991-12-04 | TV3 | Sverige | 97 min | |||
Cinemateksvisning | 1993-09-08 | Sverige | Fotografer väljer film | |||
1993-09-17 | Sverige | Fotografer väljer film | ||||
TV-visning | 1996-04-20 | Kanal 5 | Sverige | 97 min | ||
1996-12-28 | Kanal 5 | Sverige | 97 min | |||
2000-06-21 | SVT2 | Sverige | 97 min | |||
Cinemateksvisning | 2001-12-14 | Sture | Stockholm | Sverige | 100 min | |
TV-visning | 2002-12-26 | SVT1 | Sverige | 97 min | ||
Dvd-release | 2008-01-30 | Sverige | ||||
TV-visning | 2011-11-08 | SVT1 | Sverige | |||
2013-06-25 | SVT1 | Sverige | ||||
2015-02-16 | SVT1 | Sverige | ||||
2017-01-16 | SVT1 | Sverige | ||||
2018-01-01 | SVT1 | Sverige | ||||
2019-05-06 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2020-10-15 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2020-10-15 |
Originaltitel | La Marseillaise | |
---|---|---|
Kompositör | Claude Joseph Rouget de Lisle | (1792) |
Textförfattare | Claude Joseph Rouget de Lisle | (fransk text 1792) |
Edvard Fredin | (svensk text 1889) |
Originaltitel | Treulich geführt, ziehet dahin. Ur Lohengrin | |
---|---|---|
Kompositör | Richard Wagner | (1850) |
Textförfattare | Richard Wagner | (tysk text 1850) |
Fritz Ahlgrensson | (svensk text 1874) |
Originaltitel | Jag vet en dejlig rosa |
---|
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1969 | (bidrag om 132 324,63 kr) |
---|
Shortcuts från Sandrews (1999) | Bokhandlaren som slutade bada (1969) |
Filmad litteratur |
Fonograf |
Handikappade |
Livslögnen |
Lyteskomik |
Nakenbadarklubb |
Naturdyrkan |
Originella existenser |
Prostitution |
Sekelskiftesskildring |
Skåne |
Småstadsskildring |
Svenskt samhälle: 1900-1910 |
Tragikomisk fars |
Äktenskapsdrama |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2776 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2755 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2755 |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | BOKHANDLAREN SOM SLUTADE BADA (efter Fritiof Nilsson Piraten) Foto Rune Ericson |
Tryckeri | Tryckeri AB Småland |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | BOKHANDLAREN SOM SLUTADE BADA Färgfilm av Jarl Kulle efter Fritiof Nilsson Piratens roman. Foto Rune Ericson |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Jarl Kulle's festlige farvefilm BOGHANDLEREN SOM HOLDT OP MED AT BADE |
Affischdesign | [?] Stevenov |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Bokhandlaren som slutade bada. Filmmanuskript av Jarl Kulle. Efter Fritiof Nilssons roman. |
Omfång | 141 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The book seller who gave up bathing. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Bokhandlaren som slutade bada. Produktion 329. Dialoglista. 21.3.1969. |
Omfång | 38 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | El vendedor de libros que dejo de bañarse. Bokhandlaren som slutade bada. Subtitulos españoles. |
Omfång | 22 s. |
Språk | Spanska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | English dialogue list of the trailer The bookseller who gave up bathing. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Dialogue for the trailer. The book-seller who gave up bathing? |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Dialog till trailer för Bokhandlaren som slutade bada. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Bokhandlaren, eng txt. |
Omfång | 29 s. |
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | uppsättning |
Bakombild papper | uppsättning |
Dia | 12 |
Digitala bilder | Ja |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |